Baksidan av den värld som jag jobbar i är att man får armbåga sig fram, på en helt annan nivå än vad jag är van vid. Man ska krossa fördomar, visa att denna värld visst är en bransch med prestige och omsorg. Många tror att det är en hobbie och inget jobb vilket är en attityd man får kämpa mot från allt med betalningar, bokningar till flinen som kommer på folks ansikten när man säger vad man arbetar med. Eller det värsta att vi som driver företag som mitt ibland blir behandlade som att man inte har någon verklighetsuppfattning eller koll - alls.
Vi lallar ju bara runt med hundar om dagarna. Lever säkert på någon annan. Inget riktigt jobb. Inga pengar och en tidsfråga tills vi ramlar omkull.
Jag brukar låta dessa människor tro precis detta. Håller inte med, inte alls, men tänker inte heller slänga siffror i ansiktet på dom. Varför ska jag? Varför lägga en uns energi på idioti och fördomar från dessa människor. Jag vet. Jag vet precis hur min resa sett ut, vad jag har skapat men noll stöd i kapital från någon. En resa som började många år innan jag öppnade upp verksamheten i Bålsta. Inte ett enda lån har jag tagit och har säkrat upp företaget med en buffert som fick revisorn att haja till. Ja, det må ligga mer jobb bakom än om det var i en annan värld, men jag, jag och ingen annan har jobbat upp det vi har idag med fler kurser än vad jag kan räkna upp, privatträningar i oändlighet, sålda arbeten, PR, affärsmöten, stått i skogen otaliga timmar, arbetat som skribent tills fingrarna glödde, tagit produktbilder åt företag i över 10 år och jobbat upp varumärket jag idag har. Gått från deltid i denna värld på hela min lediga tid till idag stå med personal, arbeta heltid med mitt företag och se verksamheten expandera, explodera - och jag är så stolt och glad över hur det formas så jag spricker. Att jag idag kan arbeta med projekt för att det är roligt & för att jag vill bidra - mer än för att överleva. Jag kan inte bevisa mig mer, kan inte på fler sätt visa att det här visst är ett företag precis som butiken nere på hörnet.
Därav tror jag att det kändes mer denna gång än för 3 år sedan när jag bemöttes på det här - vidriga - sättet av denna man. Det var längesedan någon tryckte ner mig så hårt i skorna över mitt val av yrke, så längesedan nu så jag hade glömt känslan. Men igår hade jag ett samtal som gjorde mig så arg och förbannad så jag helst ville vråla tillbaka, släppa allt som har med att vara professionell att göra och bara häva ur mig allt jag tänkte & kände. Jag kunde inte, fick inte, måste vara rakryggad och bete mig bättre än han på andra sidan telefonen gjorde.
Men igår fick jag höra. Hans syn av hundvärlden. Hans syn kring ekonomin runt detta. Vilket han också berättade om som att jag skulle varit 5 år och knappt kunnat stava till mitt egna namn. När jag tillslut avbröt honom och förklarade att jag har 8a år inom finanssektorn i ryggen och att jag har full förståelse över hur ett byggprojekt ser ut både ekonomiskt samt praktiskt då sambon även är snickare skrattade han högt och menade på att - "Ja det är ju inte så vanligt i din värld att folk har koll. Så jag tänkte att du inte har den här kunskapen." Sen malde han vidare kring hur jag ska tänka med min verksamhet, hur många dagishundar jag behöver ha "vad som lämpar Dig bäst" och hur mina kunder tänker och vill ha. Han fortsatte och där någonstans såg jag bara svart. Kommer inte ens ihåg vad han sa och tackade för samtalet innan jag la på.
Vet ni varför jag ringde? För att få prisuppgifter på en tomt. En dassig jävla tomt utanför Bålsta. Både för försäljning samt uthyrning i ett kommande byggprojekt. Han skrattade högt i telefonen vid ett tillfälle när jag rakt ut ville ha svar på dessa frågor och menade på att "Du, alla är till salu. Så vad kan DU ens betala?"
Jag vet. Idioter, fördomar och okunskap finns överallt. Men något jag verkligen avskyr det är när människor kör maktspel blandat med nonchalans och lite könsroller. För mig är det här en trigger och ger mig bara energin till att överbevisa mer. Denna gång inser jag vikten av att fortsätta få denna värld att växa, helt enkelt visa dessa gubbar som honom att vi visst kan, att vi gör ett viktigt och riktigt jobb och att oavsett inriktning på företag så ska vi behandlas som företagare.
Säg till dem som aldrig saknat mig Säg till dem jag är tillbaks igen Säg till silver att jag klär i guld Säg till ångesten att jag inte känner skuld - Silvana
Vi kan säga såhär, han väckte något i mig som legat på is ett tag. Jag må vara lite egen, har erfarenhet i ryggen som banat vägen framåt i mitt företag idag. Jag jobbar med det jag gör för att hjälpa både fyrbenta som tvåbenta och företaget drivs framåt i projekt där fantastiska människor som ser mig, jobbar med mig och låter företaget utvecklas framåt. Men anledningen till varför jag också har dundrat fram i livet oavsett vad min titel varit är för att jag må vara en liten pitbull. Hårdhudad, envis liten sak. En trigger och jag är på. Jag kör tills jobbet är klart. Spelar ingen roll hur stigen ser ut, jag traskar vidare mot målet. Denna gång kanske jag behövde denna man för att inse att jag inte är klar. Inte för mig själv och inte för mina bransch kollegor i vårt avlånga land.
Ibland är det bra att bli lite förbannad. Så nu sitter jag här, jobbandes med en enda tanke. - Nu jävlar. Bring it on kompis.
Comments